lisad

Så satt man där ännu ett år igen och stirrade på alla frackklädda karlar och tjusiga kvinntimmer i tiaror och festblåsor och kände sig stolt över att vara svensk. TV4 hade övertagit sändningen av Nobeldagen, jag började titta först halv 6 och var kritisk till en början, särskilt över Carina Berg som kom med så idiotiska frågor när hon intervjuade men så småningom blev jag faktiskt nöjd. Bengt Mangnusson och Petra Nordlund hade ordnat det fint med att i särskilt rum intervjua olika personer om speciella saker som intresserade. .Antikexperten Lamm kom med intressanta synpunkter på smycken och ordnar och klädsel förr och nu. Tyvärr så somnade jag i tevesoffan
på slutet så jag fick inte som förr se de dansande i aktion men jag hade sett en del tidigare år men Victoria och
Madeleine hade svarta klänningar, varför? när mamma Silvia var klädd i lysande rött. Hurra för henne! Men
hur i all världen kan hon se så rynkfri och fräsch ut? Skickliga kirurger? Men vacker är hon som en 30-åring.
Och visst är det kul att se alla uppklädda.  Vid prisutdelningen lyssnade jag intressrat men särskilt på Pär Wästbergs lysande beskrivning av Doris Lessing som jag läst mycket och intresserat av. Har flera olästa böcker av henne men jag minns särskilt den första boken av henne som jag läste Natten före mörkret.