lisad

Jag tänker med sorg på de kvinnor med barn som kommer att misshandlas i jul av sina äkta män. Att det kommer att ske är utom allt tvivel. Skönt är väl att denna misshandel har börjat uppmärksammas mer och mer och allt fler kvinnor får hjälp. Jag hör själv till dom som misshandlades av min man med allt vad det innebar. Varför går eller gick du inte, frågar man mig, men har man ingen annan bostad än den gemensamma, inget arbete och inga pengar då har man inget val, man stannar. Men snart förstår man att ta slut, det gör det inte. Många av de här männen är Dr Jekyll-Mr Hyde-män förtjusande mot andra men brutala och våldsamma mot hustrun. Nu har jag tack och lov  helt andra förhållanden och det känns förstås härligt men det är däremot slitsamt att tänka på att barnen träffar sin pappa i jul. Hur kan dom, tänker jag, efter allt dom har upplevt? Men barnen är solidariska med sina föräldrar, hur någon av dessa än uppför sig.  Men jag hoppas att de kvinnor som har en sådan jul som jag beskriver framför sig får hjälp och bra hjälp och att man tror på dom.