Finns det något jobbigare för en lärare än att sätta betyg?

Viserligen är det skönt att kunna skrämma med dåliga betyg när elever är bråkiga. Men ändå, är man en empatisk lärare så gillar man alla sina elever. Visserligen kan dom ibland reta en till vansinne och ve den lärare som får klassens "makthavare" till fiende. Den läraren kan bli svårt mobbad själv. Nu ska alltså bedömningen ske redan i 6:an. Kanske kan det vara bra när eleverna börjar i 7:an och 8:an att veta hur det hela går till, dom har vanan inne
av att bli bedömda. Men hu så fruktansvärt jobbigt det är att sätta betyg, det går inte att vara helt rättvis vid dessa
bokstavsbetyg, några som "ligger" längre ner får samma betyg som den som presterar mera. Mötte en gång en elev som slutat och frågade vad han gjorde. Jag är kock, svarade han. Jag blev häpen. Ja, jag hade ju bara betyg
att komma in på kocklinjen!! Men kockar är verkligen i ropet nu, vet dock inte hur det gått för honom. Och för elever existerar bara betyg, betyg men så fort dom kommer ut i livet fattar dom att betygen inte är så viktiga, där är det många gånger helt andra saker som gäller. Kan man sjunga, dansa, är bra på att sparka fotboll eller åka skridskor ja, då kan man nå oanade höjder hur många IG man än hade!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback