lisad

Det har sagts att de flesta numera struntar i att besöka sina anhörigas gravar MEN där menar jag att de har fel som påstår något sådant. Min sambo och jag bor i närheten av en kyrkogård och går ofta där och promenerar
och naturligtvis då också på Allhelgonakvällen och vi häpnar. Hela kyrkogården strålar av tusentals och åter
tusentals ljus på gravarna och det myllrar av människor och det är inte bara äldre utan mängder av ungdomar
som vill kanske hedra farmor och farfar eller mormor och morfar utan kanske också en pappa eller mamma,
någon syster eller bror eller någon annan anhörig. Jättestiligt tycker jag. Det är fruktansvärt stämningsfullt
och vackert och barnen som i många f all också är med får fina minnen för hela livet. Man kan vara död men
inte bortglömd.